Dialog och Samtalsstöd

Mitt i en separation kan det i många fall vara en god idé att börja i änden att försöka förstå och ha insikt i varandras emotionella situation. En väg att gå för att lösa knutar och öppna upp för möjligheter till samförståndslösningar är att vända sig till en familjeterapeut.

Det finns ofta mycket emotionella låsningar som behöver bearbetas. Samtalsstöd som en hjälp på vägen kan leda till att det sedan blir enklare att nå hållbara juridiska överenskommelser kring de gemensamma barnen, bodelning och kvarsittning.

Utan att man tänker på det kan det också vara lätt att få problem att framstå som juridiska när de i själva verket är emotionella och således är dialog och kommunikation en viktig nyckel mitt i en separation.

Den juridiska sidan av saken

Det första juridiska steget när ett gift par ska gå isär är att göra en ansökan om skilsmässa till sin lokala tingsrätt.

Om du är osäker på vilken tingsrätt du tillhör kan du söka upp den på www.domstol.se.

Skilsmässoprocessen kan se annorlunda ut beroende på huruvida man är överens och huruvida det finns barn under 16 år med i bilden.

För ett sambopar görs ingen ansökan på det sättet utan separationen blir då i regel ett faktum när man gör slut och ena parten de facto flyttar ut ur sambobostaden.

Mitt i en separation dyker det tämligen omgående upp juridiska frågor att ta itu med. Ska någon bo kvar i den gemensamma bostaden eller ska den säljas? Var ska barnen bo? hur ska bodelningen gå till? Vem har rätt till vad?

Ur ett juridiskt perspektiv bygger alla dessa frågor inledningsvis på att försöka komma överens sinsemellan på ett eller annat sätt. Det är såklart lättare sagt än gjort när känslorna är utanpå.

Det underlättar dock oerhört (ekonomiskt och tidsmässigt) att nå så många lösningar som möjligt utan att dra igång tvister och domstolsprocesser osv.

Hur gör man med bostaden mitt i separationen?

En av de första frågorna man stöter på i mitt i en separation är vem som ska bo kvar i bostaden.

Den vanligaste situationen är att parterna äger bostaden gemensamt eller står på hyreskontraktet gemensamt. I dessa fall är det i första hand att rekommendera att försöka nå en samförståndslösning om vem som ska bo kvar.

Om det inte går är det möjligt att vända sig till tingsrätten och ansöka om ett tillfälligt(interimistiskt) beslut på kvarsittningen i väntan på bodelning. Detta gäller då i väntan på att ett slutgiltigt beslut kan tas när skilsmässan/separationen är slutförd.

Det är behovet av bostaden som i regel avgör vem som ska bo kvar. Denna fråga är ofta sammankopplad med hur barnen ska bo och om någon av föräldrarna ska ha barnen större delen av tiden.

En annan aspekt är om någon av parterna har större möjlighet att hitta ett annat boende med kort varsel. Parternas ekonomiska förutsättningar kan också vara avgörande för utfallet.

I vissa fall kan det finnas avtal mellan parterna som bestämt att bostaden tillhör den ena parten och således inte ingår i en bodelning. I dessa fall handlar det som huvudregel om att komma överens om en skälig tid för den andre parten att flytta ut.

Vad som är en skälig tid varierar från fall till fall beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. I fall som dessa kan det dock i undantagsfall ändå finnas möjlighet för den andre parten att begära ett övertagande av bostad från sin sambo om det föreligger synnerliga skäl.

Bodelningsavtal

När ett sambopar separerar eller när ett gift par skiljer sig blir det aktuellt att upprätta ett bodelningsavtal som förklarar hur parterna kommit överens att dela upp saker och ting.

Bodelningsreglerna ser olika ut beroende på om man varit sambos eller gifta.

I det fall parterna inte lyckas nå en samförståndslösning på bodelningen finns det möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en bodelningsförrättare.

Bodelning mellan sambos

I en bodelning mellan sambos ingår en ägandebostad införskaffad för gemensamt bruk samt tillhörande bohag införskaffat för gemensam användning. Om man som sambo önskar begära en bodelning ska man väcka talan om detta senast inom ett år från det att separationen ägde rum. Att väcka talan kan exempelvis vara att skriva ett mejl till den andra parten där man begär en bodelning.

I vissa fall har parterna avtalat bort hela eller delar av sambolagen via ett mellan parterna upprättat och undertecknat samboavtal. Den bortavtalade egendomen står då utanför bodelningen.

Det finns även två andra fall där egendom kan klassas som enskild och stå utanför bodelningen.

Det kan handla om att ena sambon mottagit en gåva som skulle klassats som samboegendom men där det finns ett upprättat gåvobrev med skrivningen att gåvan ska utgöra mottagarens enskilda egendom.

Det kan också handla om att en sambo fått ett arv som skulle kunna utgöra samboegendom men där det finns ett testamente med skrivningen att arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom och således inte vara föremål för bodelning.

Bodelning vid skilsmässa

I en bodelning vid skilsmässa ingår allt som är så kallad giftorätt. Med giftorätt avses i princip alla parternas respektive tillgångar såsom fastigheter, bostadsrätter, bilar, båtar, bankkonton, privat pensionssparande aktier, lösöre osv. Värderingstidpunkt för tillgångarna i bodelningen är enligt praxis vid själva bodelningstillfället.

Som huvudregel undantas allmän pension och tjänstepension från bodelningen. Tillgångar reglerade som enskild egendom undantas också. Enskild egendom kan regleras via ett mellan makarna upprättat, undertecknat äktenskapsförord. Äktenskapsförordet måste för dess giltighet även vara registrerat hos skatteverket.

Det finns även två andra fall där egendom kan klassas som enskild och stå utanför bodelningen.

Det kan handla om att ena maken mottagit en gåva och det finns ett upprättat gåvobrev med skrivningen att gåvan ska utgöra mottagarens enskilda egendom.

Det kan också handla om att en make fått ett arv där det finns ett testamente med skrivningen att arvet ska utgöra mottagarens enskilda egendom.

Gemensamma barn

En stor fråga på ett både juridiskt och emotionellt plan i en separation är att reda ut hur man ska göra med barnen. Ska det fortsatt vara gemensam vårdnad? Ska boendet ske växelvist eller huvudsakligen förläggas hos den ene föräldern? Hur ska man göra med umgänge på lov och storhelger? Vad vill barnen?

Vad som är lämpligast i det enskilda fallet varierar och kan bero på olika saker såsom barnens ålder, föräldrarnas respektive lämplighet och boendesituation osv.

Vårdnad

Vårdnaden om ett barn handlar i huvudsak om rätten att fatta väsentliga beslut rörande barnet. Vid gemensam vårdnad ska exempelvis föräldrarna gemensamt ta beslut och komma överens om frågor kring barnet såsom vård, skola osv.

I det fall en förälder har ensam vårdnad har denne ensam beslutanderätt.

Umgänge

Umgänge innefattar tiden som vardera förälder ska umgås med sitt barn. Umgängestid kan variera från fall till beroende på det enskilda fallets förutsättningar. I vissa fall träffar barnet den ene föräldern på helger eller kortare dagliga umgängestillfällen. I andra fall har föräldrarna lika mycket umgängestid.

Barns boende

Frågan om barns boende innebär var barnet just ska bo.

Det kan vara nog så komplext att reda ut dessa frågor. I vissa fall tenderar frågan att blossa upp till en konflikt där barnen hamnar mitt i skottgluggen för föräldrarnas grälande.

I det fall en gemensam överenskommelse inte går att nå finns möjlighet att i första hand vända sig till kommunens familjerättsenhet.

Familjerätten på kommunen

I alla kommuner finns det en familjerättsenhet i socialnämndens regi. Familjerätten är namnet till trots ingen domstol utan kan förklaras mer som en samtalsplattform där det, med familjerättens hjälp, finns möjlighet att komma överens om frågor rörande barnen på ett så kallat samarbetssamtal.

Samarbetssamtalet bokas i den kommun barnen är folkbokförda.

Om en överenskommelse nås mellan parterna om exempelvis umgänge finns också möjlighet att upprätta ett umgängesavtal om detta och få det godkänt av socialnämnden. På så sätt får överenskommelsen samma verkan och tyngd som en dom i tingsrätten.

Familjerätten bygger på frivillighet och det krävs således att båda parter vill gå dit för att det ska bli av.

I det fall samarbetssamtalen inte leder till resultat återstår att vända sig till domstol för en rättslig prövning.

Vårdnads-, umgänges- eller boendetvist i tingsrätten

I det fall alla utomrättsliga försök till lösning på frågor om barnen har tömts ut finns möjlighet att ansöka om en stämning till tingsrätten. Tingsrätten kan både pröva frågor om vårdnad, boende och umgänge.

I vissa fall har föräldrarna exempelvis bara en tvist om själva umgängesfördelningen och inte vårdnadsansvaret i sig.

Sedan början av 2022 är det som huvudregel obligatoriskt att gå på ett så kallat informationssamtal hos familjerätten i den kommun barnet är folkbokfört.

Underhåll

En ytterligare aspekt som kan aktualiseras i samband med separationen är underhåll gällande barn. Underhåll utgår som regel i det fall barnet bor större delen av tiden hos den ene föräldern. Underhåll kan i vissa fall även aktualiseras vid växelvist boende om det råder stor inkomstskillnader mellan föräldrarna.

Det finns två olika huvudtyper av underhåll och dem kallas underhållsbidrag och underhållstöd. Underhållsbidrag kallas det när ena parten betalar direkt till den andre och underhållstöd handhas och betalas ut via försäkringskassan.

Vill du dela med dig av din upplevelse att vara mitt i en separation?

Om du önskar dela en upplevelse eller bara skriva av dig är du varmt välkommen att skicka in din berättelse till vårt forum Min upplevelse.

Vi läser alla mejl som kommer till oss men kan inte garantera att vi publicerar allt på forumet. För att en ev. publicering ska bli aktuell är det av vikt att hålla en hövlig ton i sin berättelse utan personliga påhopp och namngivningar.

Grundtanken med forumet är att medvetandegöra och bredda synen på en separation genom att låta olika berättelser delas i hopp om att stödja och läka personer i samma situation.